Linux på skrivbordet, myt eller möjlighet "Nu kanske myten om att de öppna programmens genombrott sker på skrivborden slutligen dör", skriver Thomas Rosén i en krönika i Computer Sweden 21:a januari 2004. Är Linux på skrivbordet en myt eller är det möjlighet? Vi får ta och börja från början, det mest revolutionerande med Linux är det sätt på vilket det, och en hel del annan programvara, utvecklas, nämligen som fri programvara. Fri programvara är inget nytt, det startades långt innan Linux var påtänkt. Linux är ett nytt operativsystem, det började utvecklas 1991 och version 1.0 kom 1994. För att få ett komplett system krävs andra delar än just Linux, Linux är bara en operativsystemkärna. Dessa andra delar kommer till stor del från ett amerikanskt projekt som heter GNU. GNU startades 1984 av Richard Stallman, som av många kallas den fria programvarans fader. Målet med GNU är att skapa ett komplett fritt operativsystem. För att systemet skulle vara kompatibelt med andra programvaror valde man att bygga det på samma sätt som UNIX. Väldigt många av komponenterna i en så kallad Linuxdistribution kommer från GNU. Av denna anledning används ibland beteckningen GNU/Linux. En Linuxdistribution är en uppsättning program som paketerats och ordnats så att de enkelt kan installeras på en dator. Den viktigaste egenskapen hos fri programvara är friheten, och då menas fri som i just frihet och inte som i gratis. Den minskar beroendet till leverantören och öppnar för en fri marknad på tjänster kring produkten. Detta gagnar i förlängningen alla. Det finns mycket man kan jämföra med, till exempel ett hus. Tänk dig att du köper ett hus av en byggfirma. Du får inte med några ritningar till huset. Vill du ändra något måste du kontakta den speciella firman. Om du på eget sätt försöker lista ut hur huset är byggt, till exempel genom att öppna en vägg, så begår du ett licensbrott. Precis så fungerar sluten programvara. Man kan även jämföra sluten programvara med en bil där motorhuven är låst med ett lås som bara ett visst företag kan öppna. Bara det företaget kan serva och reparera bilen. Även om den firman är bäst på att serva bilen, vad händer om de går i konkurs eller beslutar att inte längre serva din bilmodell? En sak som skrämmer många med fri programvara är bristen på support. Det är en vitt utbredd missuppfattning. Det finns massor av support till fri programvara, jag skulle vilja påstå att den är bättre än den som du kan få till sluten programvara. Support till sluten programvara kan bara ges av den som skrivit den. Ingen annan vet hur den fungerar. Fri programvara levereras normalt utan traditionell support. Det finns ingen att ringa till om något går sönder. Men du har heller inte betalt något för produkten. Se det som så att de pengar du sparar på licensenskostnader kan du använda hur du vill, till exempel till att köpa traditionell support. Med fri programvara har du möjlighet att välja från vilket företag du vill köpa din support. Du kan till exempel välja att samla all support på ett företag. Om du vill kan du klara dig med den support som finns på Internet. Den är oftast mycket bättre till fria programvaror än till slutna. Anledningen till detta är just öppenheten, det finns inga hemligheter. Den information som du kan hitta på Internet hos leverantörer av sluten programvara är oftast filtrerad för att inte avslöja eventuella brister till konkurrenter eller framtida kunder. En så enkel sak som en sida med ofta ställda frågor är väldigt bra för kunderna men ger också känslig information till konkurrenterna. Innan du installerar eller väljer en produkt kan det vara bra att veta om den innehåller några kända buggar. Nästan alla fria programvaror har ett öppet bugghanteringssystem så att vem som helst kan se vilka buggar som finns i systemet. Men hur är det då med Linux? Fungerar det i en företagsmiljö? Många har trott och vissa tror fortfarande att Linux är ett operativsystem som är textbaserat. Det vill säga interaktion med systemet sker via kommandon i textform, ungefär som DOS. Det är sant att det går att använda systemet så, men det är inte sant att det är det enda sättet. Fönstersystemet X är den grafiska miljön som är absolut vanligast på Linux idag. Den version av X som vanligtvis körs på Linux porterades till Linux 1992, då hette den x386 bytte senare namn till XFree86. Eftersom Linux 1.0 släpptes 1994 så har Linux alltid haft ett grafiskt gränssnitt. Till Linux finns flera välutvecklade fönstersystem. Fönstersystemet är det du som användare ser, till exempel fönster och menyer. De vanligaste i större installationer är GNOME och KDE. GNOME finns till exempel installerat på 80000 datorer i Spanska Extremadura. I utlandet finns det flera exempel på större installationer med Linux som bas. München beslutade nyligen att migrera stadens alla datorer, 14 000 stycken, till Linux. Projektet är stort och både IBM och Novell, som båda satsar stort på Linux, har varit med och planerat övergången. I Sverige är dock intresset för Linux relativt svagt. På serversidan är det ganska vanligt medan det på skrivborden är väldigt sällsynt. Statskontoret konstaterar i sin rapport från 2002 att Sverige ligger långt efter resten av världen och Europa. Men även i Sverige kommer Linux på bred front. Framför allt på serversidan där till exempel PPM kör flera kritiska system på Linux. Det är också vanligt att man använder Linux på mer eller mindre fristående servrar, som till exempel webbservrar även på företag där man i övrigt använder slutna produkter. På skrivbordssidan är det framför allt tekniska avdelningar på högskolor och universitet som ligger långt framme. Även på SMHI kör en hel del forskare Linux. Det underlättar dessutom för dem att många på SMHI använder StarOffice, som är nära besläktat med OpenOffice.org, som finns till flera olika plattformar. Linux klarar sig väldigt bra i en blandad miljö. Linux kan vara både server och klient i ett nätverk med i övrigt Microsoftprodukter tack vare programpaketet Samba som ger Linux möjlighet att dela ut och nyttja resurser, såsom skrivare, delade filvolymer, mm, i ett Microsoftnätverk. Det finns nackdelar med Linux. Till exempel kan det för en ovan person vara svårt att installera och konfigurera sin miljö så som man vill. Den största anledningen till detta, tror jag, är att så många är vana vid uteslutande miljöer från Microsoft. Även om Linux inte är så mycket svårare så är det ibland annorlunda. Därför rekommenderar jag i första hand Linux i professionella miljöer. Till exempel på företag där en IT-avdelning med lätthet kan administrera och konfigurera Linuxmaskiner både enklare och effektivare än motsvarande Windows-maskiner. Man kan då också erbjuda de anställda samma miljö hemma som på jobbet, utan att betala något extra för det. Det är viktigt att tänka på att Linux inte är ett billighetsalternativ till andra produkter. Det kostar att få in Linux i en organisation. Det man vinner är en kvalitetshöjning som betalar sig i längden. Mindre strul, lättare att konfigurera miljön så att det passar just det egna behovet och, inte minst, att beroendet till leverantörer och slutna format minskar. På uppdrag av EU-kommissionen 2002 undersöktes fri och öppen programvara i ett projekt som kallades FLOSS (Free/Libre Open Source Software), de kom fram till att fördelarna med fri programvara var stabilitet, hög säkerhet, inga eller låga licenskostnader, möjlighet att förbättra produkterna (tillgång till källkoden) och bra tillgång till IT-specialister. Att satsa på Linux är att satsa på kvalitet. Nu räcker det ju inte bara med ett operativsystem, man måste ha med andra programvaror. När man byter till Linux gör man det svårt att använda sina gamla produkter. Att byta ut dessa programvaror kan vara besvärligt, inte minst på grund av inlåsningseffekter. Statskontoret skriver i sin rapport att leverantörerna inom IT (såväl som i andra branscher) strävar efter att låsa in kunden. Det är väldigt enkelt att hålla sig kvar till samma leverantör på grund av det merarbete och den merkostnad det innebär att byta leverantör. Men ju längre man stannar desto svårare blir det att ta sig ur inlåsningen. Statskontoret rekommenderar att man noga ser över denna situation och så tidigt som möjligt försöker att bryta sig loss från den. Den programvara som används mest på vanliga kontorsdatorer är idag Microsoft Office. Microsoft Office är den ledande så kallade office-sviten på marknaden idag. Många använder denna utan att tänka på de konsekvenser det medför. Det största problemet är att det rör sig om slutna produkter och inte minst slutna filformat. Om Word skulle ha sönder ett viktigt dokument så skriver Microsoft följande på sin webbplats: "Microsoft does not provide technical support, or any other type of support for the Microsoft Word binary file format." vilket inte bådar gott inför framtiden. En stor del av all information hos svenska företag och myndigheter ligger "krypterad" med ett format som helt och hållet kontrolleras av ett privat amerikanskt företag som varken ger support eller tar ansvar för det. Bara det är skäl att se sig om efter andra alternativ. Ett alternativ som finns är OpenOffice.org. Det är en helt öppen produkt. Källkoden är fri, filformaten är dokumenterade och fria. Filformatet för ordbehandlaren är XML-baserat och består av ett komprimerat arkiv där alla filer är läsbara med enkla standardiserade verktyg (text-filer). En stor fördel med OpenOffice.org är att det kan köras på flera olika plattformar. Detta gör att man kan använda samma programvara på alla klienter oavsett om de kör Microsoft Windows, Linux, Sun Solaris, Mac OS X (under X11), eller FreeBSD. OpenOffice.org är ganska kompatibelt med Microsofts filformat, det vill säga, OpenOffice.org kan läsa och skapa filer som är kompatibla med Microsofts motsvarande program i Office. Men Office kan inte läsa OpenOffice.org filformat. Skickar man ett dokument till en mottagare som använder Microsofts Office så måste man aktivt välja att spara det i ett annat format. Lämpligtvis väljer man då ren text eller PDF så vet man vad som kommer fram. Detta gäller även om man använder Mircrosofts produkter i båda ändarna av kommunikationen. I OpenOffice.org finns export till PDF som en integrerad del i programmet. Detta kan av användarna upplevas som ett besvärande moment så länge som de de samarbetar med använder Microsoft Word. Men även om man bara använder Word bör man vara försiktig med att skicka Wordfiler utanför det interna nätverket. OpenOffice.org är inte 100% kompatibelt med Microsofts Officepaket. Det som ställer till störst problem är makron i, framför allt, Excel-filer. Anledningen till detta är att Microsofts filformat inte är dokumenterat. Enligt statskontorets rapport om kompatibilitet mellan Word och OpenOffice.org blir det inte bättre i och med att även Word för stöd för XML-filer. Jag håller inte med Thomas Rosén när han, i sin krönika kallar de öppna programmens genombrott på skrivborden för en myt. Det är sant att de öppna programmen får större genombrott på andra marknader, men mycket talar för ett genombrott även på skrivbordet. Att migrera till Linux på skrivbordet är dock inte en helt smärtfri process. Att migrera sin miljö är inget litet ingrepp i infrastrukturen och bör göras planerat, gärna tillsammans med proffs. Vilket för övrigt gäller alla större migreringar. Flera större IT-aktörer satsar på Linux, Novell och IBM har redan nämnts och även Sun, HP och andra jag missat satsar på Linux. Det är viktigt att inte personalen glöms bort. Många känner sig obekväma och kanske till och med hotade när det som känns vant byts ut mot något nytt. Gör migreringen långsamt. Man kan börja genom att byta ut programvaror i den befintliga miljön. Många fria programvaror finns även till Windows. I sann Linux-anda är denna text är publicerad under licensen Gnu Free Documentation License (GNU FDL), se http://rejas.se/gnu/. Referenser Om fri programvara (GNU och Free Software Foundation): http://www.gnu.org http://fsfeurope.org/index.sv.html (Free Software Foundation Europe) Om öppen källkod: http://www.opensource.org Linux-historia: http://www.tamos.net/ieee/history.html http://www.computerhope.com/history/unix.htm XFree86-historia: http://www.linux-mag.com/2001-12/xfree86_02.html http://www.robotwisdom.com/linux/timeline.html http://tinyurl.com/3bq96 (Usenetpostning) Extremadura: http://www.gnome.org/press/releases/extremadura.html München migrerar: http://www.muenchen.de/Rathaus/referate/dir/limux/89256/ (Tyska) http://tinyurl.com/24ule (IDG) IBM och Novell satsar hårt på Linux: http://www.ibm.com/linux/ http://www.novell.com/linux/ Om PPM och Linux (Mycket informativ presentation): http://www.statskontoret.se/seminarier/semdok/op03ppm.pdf Statskontoret om öppen programvara: http://www.statskontoret.se/op http://www.statskontoret.se/pdf/200308.pdf (Rapporten) http://www.statskontoret.se/pdf/2003116.pdf (Interoperabilitetstest) Om SMHI och StarOffice/Linux: http://se.sun.com/nyheter/sunview/sunview3-02.pdf Kontorsprogramvaran OpenOffice.org: http://www.openoffice.org Kontorsprogramvaran StarOffice (inte fri programvara): http://wwws.sun.com/software/star/staroffice/ Samba ger Linux möjligheten att dela ut och nyttja resurser i ett Windowsnätverk: http://se.samba.org/samba/samba.html FLOSS-projektet: http://www.infonomics.nl/FLOSS/ Microsoft tar inte ansvar, eller ger support för Wordfiler: http://support.microsoft.com/default.aspx?scid=kb;en-us;239653 Sun och HP satsar också på Linux http://wwws.sun.com/software/linux http://www.hp.com/linux